Barcelona Marathon 2013

Äntligen så är den klassiska gränsen på tre timmar passerad, och dessutom med råge! 2:53:46 lyder det nya rekordet efter ett mycket väldisponerat lopp. Det var en dag där allt stämde såväl fysiskt som psykiskt. En underbar dag helt enkelt, och en underbar resa i sin helhet till Barcelona!

Det har varit en omväxlande spänd och avslappnad känsla inför Barcelona Marathon. Efter att jag gjorde drygt 3:03 i Oslo i höstas så uttalade jag redan då att jag skulle springa under tre timmar i nästkommande lopp. Resan till Barcelona bokades in kort därefter, och förberedelserna har pågått länge. Hela hösten har gått enligt plan med mycket och bra träning. Jag har aldrig tidigare varit så här förberedd inför ett lopp. Träningsdosen har höjts rejält och jag har kunnat mäta tydliga förbättringar. Jag var därmed medveten om att jag var i mitt livs form. Det skulle helt enkelt inte finnas möjlighet att misslyckas, och det var just det som gjorde mig lite spänd och orolig. Med så lång tid till träning och förberedelser så skulle ingenting få gå snett.

Med på resan hade jag min familj (sambo & dotter), mina föräldrar, och brorsan. Vi åkte ner till Barcelona på fredagen och anlände till vår hyrda lägenhet under eftermiddagen. Den låg centralt placerad med närhet till nöje och shopping. Till start/mål-området så hade vi knappt tre kilometer och det var kvällens planerade destination. I detta område fanns nämligen ett Expo med flertalet olika utställare, och det var också där som nummerlappen skulle hämtas ut. Jag hade skrivit ut en karta från nätet med vår lägenhet som utgångspunkt, och en planerad färdväg. Men det var svårare att hitta än vad vi hade räknat med. Kartan som jag hade skrivit ut innehöll alldeles för få gatunamn och var för otydlig, så vi hade förtvivlat svårt att kunna lokalisera vart vi var, och åt vilket håll vi skulle gå. Efter lång tids kämpande med kartläsning så köpte vi till slut en riktig detaljerad karta över Barcelona, och sedan var det betydligt lättare. Problemet var dock att klockan började bli mycket och vi var fortfarande långt ifrån platsen, så det fick bli en taxi för att spara tid. Lite bortkastad tid kan man tycka, men vi fick ju i alla fall se en del av staden! 🙂

Taxin tog oss till Avinguda de la Reina Maria Cristina som var gatan där start, mål och Expot låg. Det var en väldigt pampig gata med fina byggnader och ett häftigt val av plats.

Avinguda_de_la_reina_maria_christina

Inne i Expot plockade jag ut nummerlappen och ägnade runt en timme till att kika runt i mässans montrar. Det fanns gott om utställare och mässan var indelad i tre delar, löpning, trail och triathlon. Man blir som ett litet barn på julafton när man går runt och tittar på alla skor, kläder och utrustning. Jag tycker att mässan i sin helhet var mycket bra. De flesta som jag ville se, fanns där. Jag hittade inte så mycket bra erbjudanden och jag köpte faktiskt ingeting, men jag ser sådana här mässor som stora inspirationskällor inför kommande köp. Expot och dess inramning gav mig också en förväntansfull känsla, då den påminde mig om söndagens kommande lopp.

IMG_0671

Mässan gav också utrymme för lite lekfullhet eftersom det var först på söndagen som det var allvar! 😉

IMG_0677

Under lördagen var tanken att ge mig ut på en kortare löprunda i Barcelona för att skaka loss benen. Det var inte så att jag hade någon längre flygresa i benen, och det är heller ingen tidsomställning. Men det kan vara skönt att jogga igång och väcka kroppen till liv. Dessvärre så kände jag en tendens till halsont under fredagen och var orolig för att det skulle bryta ut lagom till söndagen. Detta tillsammans med att vi planerade att promenera runt en del i Barcelona gjorde att jag därför ställde in löprundan. Som tur var så försvann känslan till halsont under lördagseftermiddagen med stor lättnad som följd. Lördagen gick till att besöka Sagrada Familia som är en av Barcelonas mest besökta sevärdheter. Övrig tid gick till shopping, god mat och förberedelser inför loppet.

På söndag morgon så ringde klockan vid 05.45. Det var första gången som jag springer ett lopp med morgonstart, men jag gillade det. Jag brukar ändå bara gå och vänta på starten, så jag tycker det var skönt att komma igång så tidigt som möjligt. Det blev en stadig grötfrukost med banan, en macka och en snickers som uppladdning. Vid 7-tiden lämnade jag vår lägenhet i centrala Barcelona för att ta taxi ut till starten.

Barcelona Marathon var ett väldigt välorganiserat lopp och det var lätt att navigera sig. Vädret var mulet med lite duggregn strax innan start. Temperaturen låg uppskattningsvis runt 10 grader och det kändes som att det var fina förutsättningar. Möjligen att det hade kunnat få vara några grader varmare. Tidschipet och nummerlappen var redan förberett så det enda jag hade kvar var att vänta in starten. Som alltid vid sådana här tillställningar så springer tiden iväg när det krävs ett par toabesök etc., och tiden blev därför knapp för uppvärmning. Jag hann springa ett par minuter innan jag begav mig av till starten. Drygt fem minuter innan start tryckte jag mig in i startfållan och fick en godkänd startposition.

I och med min position och breda gator så var det lite trängsel. Jag kan förstå att det är värre längre bak, men för egen del så gick det fort att hitta ett behagligt tempo. Jag fick tidigt en positiv känsla i kroppen då jag kände mig pigg och fräsch. Första fem kilometerna som innehöll en del uppförs löpning var min tidsmässigt sämsta period, men det har sin förklaring i att det var en del uppför samt att det går lite trögare i starten. Därefter kom jag igång bra och plockade löpare under varje fem kilometers passage. Efter loppet så kände jag att jag hade min mentalt starkaste period mellan 15-25km, och mycket riktigt så var det just denna sträcka där jag löpte fortast. Halva distansen klockade jag på 1:27:12 vilket skulle inneburit nytt rekord på halvmaran, men den tiden ska slås framöver. Andra halvan av loppet gick på 1:26:34 vilket alltså var ännu bättre och jag mäktade med negativ splits! Det kan givetvis innebära att jag hade haft möjlighet att öppna ännu tuffare för att få en ännu bättre tid. Men det kan också innebära att jag lade upp loppet perfekt för att ha krafter kvar under hela distansen. De mest optimala maratonresultaten görs vanligtvis när halvorna är så nära varandra som möjligt, så att man kan hålla ett konstant högt tempo ända in i mål.

orig-WEUN0410

Fysiskt så var jag i mitt livs form och det kändes i löpningen. Jag kände mig stark och den känslan stärktes i takt med att jag hela tiden tog placeringar, samt att jag förstod att jag gick mot en bättre och bättre tid. Det började strama i baksida lår under sista milen men jag kunde balansera på rätt sida och hålla tempot uppe. Mentalt så kändes det också mycket bra. Sista milen, där ett marathon verkligen börjar (som det så fint kallas) var som vanligt tufft mentalt. När kroppen börjar bli sliten så är det svårare att behålla den positiva känslan. Då kom återigen funderingarna (likt alla andra maror) på varför jag gör det här, men efter målgång så byts de snabbt ut emot när jag ska göra det härnäst. Om det hade varit ett träningspass så hade jag utan fundering sänkt farten till en behagligare nivå, men när det väl är tävling så är det något helt annat. Då får jag bara inte vika ner mig. Med tanke på de långa förberedelser som jag haft, så kunde jag inte tillåta att vika ner mig. Nu var det ett lopp där jag hade en mycket bättre dag än till exempel Oslo där jag fick gå två korta stunder. Så jag var aldrig riktigt nära att sakta ner, utan det fanns tillräckligt med krafter för att bita ihop och helt enkelt ge järnet ända in mot mål. På upploppsrakan när man är så nära så fick jag ny energi, och kunde till och med göra en liten spurt in mot mål.

rt20x30-WETS0561

Under upploppet så var det en stor tidtagningsdisplay ovanför målgången för att kunna se en ungefärlig sluttid. Den stämmer givetvis inte på pricken eftersom den startade i samband med att de första löparna startade, men märkligt nog så verkade den inte stämma alls. Jag vet inte vad som hänt, eller utifrån vilken tid den startade. Jag följde min tid emellanåt på min egna klocka, och jag förstod att jag var på väg emot en tid ner mot 2:55. Men när jag sprang in på upploppet så passerade tidtagningsdisplayen drygt 2:56 vid målgång. Jag brydde mig inte så mycket om det eftersom jag fortfarande var mycket nöjd med den tiden. Men sedan kom det andra svenska löpare i mål som ifrågasatte klockan och då förstod jag att den visade fel. Så min sluttid noterades till 2:53:46 vilket var en enormt glädjande överraskning! Det var tur att det var till oss löpares fördel, för annars hade de gjort många löpare besvikna vid målgång. Tiden innebar en placering på en 291:a plats utav 14.783 löpare, vilket jag är mycket stolt över!

Race data Barcelona Marathon 2013

Med tanke på att detta var ett lopp med fem månaders förberedelser och ”där allt skulle ske” så kände jag en stor lättnad vid målgång. Med så långa förberedelser och där allt gäller under en dag, så är det lätt hänt att något går snett. Men jag hade en dag där precis allt stämde och där jag kunde överträffa mina förväntningar. Mitt huvudsakliga mål var att klara under tre timmar, men jag hade förhoppningar på mig själv om en ännu bättre tid. Jag planerade därför för att sluta på en tid kring 2:57. Men med tanke på att jag hade en dag där allt stämde så kunde jag tidigt sätta upp ett högre tempo. Jag förstod under loppet att jag hade goda möjligheter att nå 2:55, som är en tid som jag satt upp för att nå under 2013. Att jag skulle slå det redan nu hade jag inte förväntat mig, utan snarare hoppats på till hösten. Min sluttid på 2:53:46 var dessutom med marginal till 2:55 så det blev en riktig triumf och en kross av mitt tidigare rekord på drygt 3:03!

Banan var förhållandevis lättlöpt. Det var få svängar och inga branta stigningar. Det fanns däremot ett par längre sluttningar, men det gick att hålla ett bra tempo i dem. I jämförelse med Stockholm så är Barcelona en snabbare bana, men det finns definitivt ännu snabbare banor att välja.

Banan gick utmed ett flertal sevärdheter, men precis likt tidigare maror så spelar det ingen roll vart jag springer, för jag hinner inte uppfatta det ändå! 🙂 Det beror inte på att jag är för snabb, utan mer på att det finns så mycket annat att fokusera på. Ska jag vara ärlig så är det inte många gator som jag så här i efterhand hade kunnat peka ut att jag sprang på… haha.

Uppslutningen längsmed banan var bra. Eftersom jag inte sprungit där tidigare så har jag inte möjlighet att jämföra med tidigare år, men jag kände ett bra stöd. Som på många andra ställen så var det längre sträckor där det var väldigt få åskådare, medan det på vissa platser var riktigt bra tryck. Vid några tillfällen var det ett par löpare som manade på och exade igång publiken och fick omedelbart gensvar. Dessa tillfällen gör att man glömmer bort tröttheten och fokuserar på annat.

Valet att klä mig i en Sverigedräkt föll väldigt väl ut. Kort efter starten så sprang en annan löpare ikapp mig som också var Sverigeklädd. Vi kamperade stundtals ihop och han sprang i mål kort inpå min målgång. Vid målgången så kom det även fram ett par andra svenskar som uppmärksammade våra dräkter, varav en trevlig herre som jag tidigare stött på via Joggs:s forum, som kom fram och presenterade sig. Väldigt kul! Det blir en härlig känsla oss svenskar emellan när man springer utomlands. Utmed banan fick jag också många påhejningar, både ifrån spanjorer, men även ifrån en del svenskar. Det var bland annat två äldre män varav en ropade ”Heja Jonas!”. Jag förstod direkt att de var svenskar och vände mig om och gav dem tummen upp, varpå de började skratta. Jag fick till och med påhejning ifrån en kvinnlig svensk löpare som ropade på mig när vi möttes, under den del av banan där det var en vändpunkt. Jag hann inte uppfatta från vem det kom ifrån, men sådana inslag ger oerhört mycket energi!

Efter loppet så fick jag fatt i en taxi tillbaka till lägenheten för dusch och snabb förtäring. En stunds vila följdes sedan upp med en promenad neråt hamnen för att kika runt lite. Det kanske kan tyckas att man bör ägna resterande del av dagen i soffan, men faktum är att det är skönast att röra på sig så gott det går för att förhindra att stelheten tar över. Senare på kvällen intog vi våra platser på Camp Nou för att se Barcelona mot Rayo Vallecano. Vi tog oss dit via tunnelbanan så det var gott om trappor som behövde avverkas, men jag hade fortsatt sluppit stelheten och kunde hänga på i mina medresenärers tempo. Hade det varit mitt första maraton så kan jag lova att de hade fått bära mig och lägga mig i en taxi! :)Camp Nou är en mäktig arena som jag tidigare sprang förbi (utan att upptäcka, hur det nu är möjligt med en arena som tar knappt 100.000 åskådare?). Vi fick platser i ena hörnet av långsidan och satt väldigt långt ner mot planen. Det var inte många meter emellan våra sittplatser och ena hörnflaggan, så det var häftigt att ha spelarna så nära oss. Barcelona gjorde en bra match och vann med 3-1. Inte helt oväntat svarade Messi för två mål och en assist och var planens dominant. Lite kort kan man säga att jag fick dominera på förmiddagen, och Messi fick dominera på kvällen! Haha

IMG_0729

Resan avslutade sedan med hemresa under måndagen för att komma hem till kalla Sverige. Minusgrader och isande vindar mötte oss på Landvetter och fick oss att drömma oss tillbaka till Spanien. Men med en härlig resa och fina minnen så kan jag acceptera kylan, åtminstone under en kort period. Snart hoppas jag att vi går mot vår så att träningen emot nästa maraton kan ta fart i ett behagligare klimat! Då börjar vi om på nytt, med nya förutsättningar och förberedelser, och med förhoppningen om fortsatta trevliga resor!

Jag vill passa på att rikta ett stort tack till Ulf Friberg som har hjälpt mig med upplägget senaste månaderna, både vad gäller träning och förberedelser inför loppet. Jag visste om att han är professionell och har mycket erfarenheter, annars hade jag inte kontaktat honom för hjälp. Men det som överraskat mig mest, och som jag värdesätter oerhört högt, är hans stora personliga engagemang som är mycket motiverande. Förstklassig hjälp på alla plan med andra ord!

Mina medresenärer i form av min familj (sambo & dotter), mina föräldrar, och brorsan, stod utmed banan och hejade. De stod vid passeringen runt 38km och tyckte att jag såg fräsch ut när jag passerade. När jag såg dem så var det inte svårt att få till ett leende, men ansiktsuttrycket och kroppen pratade inte riktigt samma språk vid det tillfället. 🙂 De gav mig extra energi inför sista färden in mot mål. Hemifrån så fick jag massa lyckoönskningar och gratulationer. Tanken var inte att glida in på något tacktal, men det är roligt att känna ett sådant stöd ifrån nära och kära!

Gracias Barcelona!!

 

4 thoughts on “Barcelona Marathon 2013

  1. Stort stort grattis!
    Djupt imponerad, fantastisk tid och prestation!
    Kul att din satsning med Ulf F:s stöd och upplägg gett så härliga resultat.
    Taggar mig när man läser din text om att klara min drömgräns på 4:00, funderar efter mitt lopp i Stockholm att ta lite extra hjälp av proffesionell tränre med upplägget inför Amsterdam i slutet av oktober. Då skulle man ju ha runt 4 månader på sig att komma ännu mer förberedd inför årets andra mara.
    Lycka till i dina kommande satsningar och lopp!

    1. Tack Johan!
      Kan absolut rekommendera att ta hjälp.
      Jag håller tummarna och är övertygad om att du lyckas med ditt mål!

  2. Kul läsning! Otroligt peppande…är anmäld till Barca nu i mars och siktar mot att landa in under 4, men det blir tufft. Dags för långpass i mörrn!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *