Jönköping Halvmarathon 2017

Det var 33 år sedan staden hade ett maratonlopp. Nu var det dags igen, och dessutom med halva distansen. Det var just halva distansen som passade mig perfekt som en förberedelse inför Berlin Marathon. Arrangörerna har satsat stort och anmälningarna hade strömmat in, möjligen att det fanns ett fåtal efteranmälningar kvar men det var i princip fulltecknat. Över 1100 på halvmaran och knappt 700 på helmaran. Det gör Jönköping Marathon till landets tredje största mara tätt efter Helsingborg och givetvis efter överlägset största Stockholm Marathon. Riktigt kul med ett sådant intresse och en sådan satsning redan första året!

Starten var redan 09:00 vilken ledde till att det fick bli en övernattning i Jönköping natten innan. De hade ett samarbete med RC Hotel ute vid Elmiamässan till ett överkomligt pris så jag och min sambo åkte upp fredag eftermiddag. Vid ankomst startade vi med Expot i Knektaparken (där även starten skulle hållas) för att hämta ut nummerlappen. Det fanns en del utställare och det var ganska mycket folk i omlopp så en positiv start!

Efteråt åkte vi till hotellet för god mat. Det blev en klassisk pastaladdning för min del fast det var inget planerat utan var det i menyn som passade bäst. Jag är normalt ingen pastaladdare utan brukar välja andra kolhydratskällor 🙂 Vi avrundade kvällen med en promenad där vi gick en kort bit på bansträckningen då hotellet låg vid loppets 13km-passering. Vi fick njuta av en vacker utsikt över Vättern!

Hotellets samarbete med loppet innebar möjlighet till tidigare frukost vilket var väldigt viktigt med tanke på den tidiga starten. Redan vid 06:00 slog de upp dörrarna och självklart hängde jag på låset. Hotellfrukost är en enda stor frestelse men med tanke på loppet så fick jag hålla igen och käka en ”normal” frukost. Jag mellanlandade kort på rummet efteråt innan jag återigen tog plats vid frukosten, fast denna gång endast som sällskap till min sambo som självklart ville äta lite senare. När Rebecca satt och åt (jag mittemot) så kom det en äldre man och frågade om han kunde slå sig ner jämte. ”Självklart” svarade hon och under tiden som han hämtade mat så sade jag åt henne att njuta. Hon förstod ingenting tills jag förklarade att det var självaste svenska maratonrekordinnehavaren Kjell-Erik Ståhl!! Haha! Jag blev först rejält snopen men då han skulle ta hand om startskottet i loppet så var det logiskt att han fick inkvartera på vårt hotell i och med att hotellet var loppets samarbetspartner.

Innan utcheckning så bytte jag om på hotellet och när vi checkade ut så var han på plats igen. Då kunde jag inte motstå möjligheten att ta ett foto tillsammans med denna legend 🙂

 

 

Han sken upp så han tyckte nog inte det var så besvärligt, utan mest kul! Haha
Jag fick en lyckoönskning innan jag och Rebecca lämnade hotellet och åkte vidare mot starten.

Vi parkerade centralt och såg den häftiga målgången på Munksjöbron som stundade. Vi promenerade mot startområdet och med halvtimmen kvar påbörjade jag uppvärmning. Kände mig pigg och hade sett fram emot detta lopp då jag ville få ett positivit formbesked inför Berlin. Min ambition och önskan var en tid ner mot 1.17. Det var behaglig temperatur men blåste tyvärr en del, men jag var optimistisk om en bra tid!

Klockan 9:00 sköt Ståhl med pistolen och vi var äntligen igång. Det var många löpare men inga problem att inta startposition långt fram. Jag hade 10-15 löpare framför mig men det var fri passage så skönt att undvika trängsel och att riskera att bli bromsad. Jag kunde hitta tempo omgående och vid 1km-passering stod Rebecca och hejade!

 

 

Kroppen kändes bra och första kilometerna var lättlöpta. Jag öppnade första 5km på knappt 18.15 och så långt hade jag en sluttid på 1.17. Det var ett par andra löpare som jag kunde ta rygg på så det var en lovande inledning. Det var en del publik redan under den första delen trots att det var långt från centrala delarna.

 

 

Efter 5km började det dessvärre bli tyngre. Det började gå uppför och när jag försökte hålla fart blev det stumt i benen och tungt flås. Mellan 5-9 kilometer var det mycket uppför och det sög musten ur benen. Jag var tvungen att sänka tempot rejält för att få igång benen och vid 9km kunde jag andas ut när det blev nedförslöpning. Det var dock inte optimalt då det stundtals var väldigt brant nedför. Det var endast ca 1km nedför så tiden som man tappade uppför fanns tyvärr ingen möjlighet att hinna hämta igen. När det dessutom är brant så är det svårt att släppa på fullt ut, utan att behöva hålla igen lite.

Vid 10km passering hade jag tappat ganska mycket gentemot inledningen. Jag slutade kolla klockan och fokuserade istället på att hitta tillbaka till rätt känsla i loppet igen. Det kom en period med lättare löpning och jag kunde skaka loss det värsta.

Efter 13 löpta kilometer så sprang vi förbi hotellet och var på väg ut mot en grusväg utmed Vättern. Fantastiskt fin utsikt men återigen blev det tunglöpt. Lätt kuperat och flera pölar som man fick försöka parera. Vi hade dessutom otur med motvind när man ville börja trycka på igen. Jag släppte krav och förväntningar på tidsmål och ändrade fokus till att fortsätta kriga på för en så bra tid som möjligt. Jag kollade inte tempot överhuvudtaget utan känslan fick styra.

Det var ett antal kilometer utmed Vättern och utöver den fantastiska utsikten (som jag dock var lite för trött för att kunna njuta av fullt ut) så var det mycket folk som hejade. Vid 17km lämnade vi Vättern och vek vi av in mot centrum, här skiljdes vi även åt gentemot maratonlöparna som fortsatte framåt. Vi sprang mot Knektaparken igen där starten hade varit och där nådde vi 18km och fortsatte ut på samma väg som vi hade startat. Där vi inledningsvis passerade 1km var det nu alltså dags för 19km.

Det var trötta ben men otroligt skönt med drygt 2km kvar att löpa. Jag närmade mig dessutom de riktigt centrala delarna där jag visste att inramningen skulle vara som bäst, och det stämde mycket väl. Det var gott om Jönköpingsbor ute och det gav välkommen energi. Sista kilometern var mentalt rätt seg när jag såg Munksjöbron men ändå hade en bit kvar. När jag äntligen var framme så var det en 180-graders sväng och kort uppför innan jag var uppe på bron för målgång. Det var en storslagen sådan och det var återigen bra publikstöd med en läktare bredvid. Jag tog mig i mål på tiden 1.19.07 vilket gav en femteplats.

 

 

Med tanke på min ambition att springa närmre 1.17 så var inte tiden bra, men loppet var mycket mer krävande än vad jag förutspått. Det var backigt, det var varierande underlag, och det blåste en del. I efterhand så är därför prestationen i sig rätt okej, det visar inte minst min placering. Det var många fler med mig som upplevde loppet som tufft. Det hade varit intressant att veta vad det hade inneburit på en riktigt snabb bana då det hade varit lättare att ha som utgångspunkt inför Berlin.

Efter målgång väntade medalj, finisher t-shirt och goodie bag med diverse energipåfyllning. Det fanns möjlighet till dusch på Friskis & Svettis ett par hundra meter från målet.

Som helhet kändes allt väldigt genomarbetat och mycket seriöst! En del vägar var avstängda för löpningen och det fanns mycket marknadsföring om loppet. Min känsla var att hela Jönköping hade slutit upp och verkligen väntat och laddat för det här tillfället. Jönköpingsborna verkade taggade och lyckligtvis slapp vi regn vilket ledde till mycket folk som var ute och hejade. Vad som överraskade mig var att det stod folk och hejade lite överallt. Jag räknade med att det skulle vara glest med folk fram tills att vi närmade oss de centrala delarna och även om där var överlägset mest så var det bra uppslutning under hela halvmarasträckan (vet inte hur det såg ut på maratonloppets andra halva).

Arrangörerna hade som sagt satsat stort och jag fick ett mycket bra intryck. Även om det var tuffare lopp än jag hoppats så är jag definitivt sugen på att återvända, och kanske då även testa hela maradistansen.  Mitt betyg till detta första år är riktigt högt och kan verkligen rekommendera er andra!

Personligen vill jag skicka en eloge till arrangörerna och till hela Jönköping. Med en sådan här start så skulle det vara mycket spännande att se vad som väntar kommande år!!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *