Malmömilen 2013

En mycket lyckad tredagars weekend i Malmö har nu nått sitt slut där höjdpunkten blev ett nytt PB på Malmömilen! I fredags åkte jag ner med familjen till Malmö där vi tog in på hotell för två nätter. Utöver att kolla start-/målområdet inför lördagens lopp så gick fredagen åt till shopping. Min sambo gjorde sina bästa fynd på HM (alldeles för mycket), Alicia på Cubus (en Sverigedräkt inför damernas fotbolls-EM), och jag själv hittade ett par shorts på Runners Store (som jag även sprang i på lördagen). En perfekt mix av shoppingupplevelse! 🙂

Efter en god natts sömn så åt vi en stadig frukost på hotellet med en avslutande croissant och kaffe. Eftersom starten gick först 15.00 så tänkte vi äta en lättare lunch men det slutade med en ny kaffe, en kanelbulle, en sportlunch (chocklad) och en banan. Det var inte alls den mixen av mat som jag hade planerat, men det visade sig gå alldeles utmärkt att springa på.

Inför mina tidigare 10km-starter så har jag inte känt att jag har fått ut tillräckligt mycket utav min kapacitet. Visst har jag gjort bra tider och jag har verkligen tagit ut mig rejält! Men jag har haft för många perioder i loppen där jag har sprungit mig stum och tappat, och inte kunnat hålla ut hela distansen. De (troligtvis) två största misstagen som jag gjort är att jag haft en för kort uppvärmning, samt öppnat för hårt. Båda dessa sakerna skulle rättas till denna gång och uppvärmningen som var först ut dubblerades. Jag värmde upp i knappa 4,5km med lätt distans, tröskelfart, samt ett par snabba 200-300 meters avsnitt. Det blev en väldigt bra mix och jag kände mig betydligt mer redo än vad jag har känt tidigare.

Knappa tio minuter innan start tog jag plats i startfållan bland elitlöparna. Det är helt suveränt att få möjligheten att starta så långt fram. Dels på grund av att man kan gå in i startfållan mycket tätare inpå start, men givetvis även för att slippa trängsel. Jag hade en bra känsla i kroppen och jag visste att det fanns goda förutsättningar för att springa under 37 minuter som var mitt mål för dagen.

Jag kom iväg fint i starten och hittade en avslappnad löpning. Då jag fokuserade på att hitta rätt känsla och inte stressa upp mig genom att titta på klockan, så visste jag inte hur fort/långsamt jag öppnade. Det var en hel del löpare framför mig, betydligt fler än vad jag hade räknat med eftersom jag startade så långt fram. Om jag skulle lösa 37 minuter så visste jag om att det var alldeles för många framför mig rent placeringsmässigt, därför blev jag lite fundersam på om jag hade öppnat långsamt, men klockan pep till med tiden 3.25 på första kilometern! Med andra ord så var det många löpare som var optimistiska och jag blev själv istället lite orolig att jag hade öppnat för hårt igen. Men med den mer genomarbetade uppvärmningen så kände jag mig mer avslappnad än vid tidigare starter så jag trodde ändå inte att det skulle vara någon fara.

Redan på andra kilometern så sänkte jag ändå tempot något för att försöka få till en så jämn fart som möjligt och för att undvika några dippar i loppet. Kilometer två-fyra noterade jag på 3.36 – 3.37 – 3.36. Jag kände mig inte alls så trött som jag brukar så tidigt in i loppet, så jag förstod att jag var på rätt väg för en mycket bättre prestation. Men sedan kom den tuffa motvinden som bromsade upp tempot. Det blåste en hel del under dagen och bitvis var det riktigt tufft. Kilometer fem-sju löptes på 3.39 – 3.45 – 3.39 där 3.45 som tur var blev loppets långsammaste kilometer. Med tanke på motvinden så var det ett styrkebesked att jag lyckades hålla ihop tiderna så bra och inte tappa ännu mer. Under dessa tyngre kilometer så märkte jag av många trötta ben och jag kunde passera en del trötta löpare som jag inledningsvis haft framför mig.

{FB6B3F98-B541-451B-8097-28A597DA452D}-451B

Med tre kilometer kvar så började tröttheten göra sig påmind, men det var mycket lättare att fortsätta hänga i då det mentala spelet började närmre målgång detta lopp. När vi kom in bland bebyggelsen så minskade vindpåverkan och jag kunde öka upp tempot igen. Jag kunde avsluta med en lika fin avslutning som öppning, det vill säga 3.25 på sista kilometern och jag tog mig i mål på tiden 36.36, vilket innebar ett uppnått mål och ett nytt personbästa!!

De sista 100 meterna så hade de en spurttävling (den som sprang de sista 100m snabbast vann ett pris) och jag hade två löpare som tog sig förbi mig i en spurtuppgörelse. De kom så snabbt bakifrån så jag hann inte reagera, men samtidigt kände jag inte att jag hade möjligheten att svara när jag försökte. Det kändes lite surt att tappa två placeringar de sista 100 meterna under ett 10km-lopp, men jag är ändå nöjd med en 34:e plats med drygt 3000 startande på herrsidan (inkluderat damerna så kom jag 35:a med över 5000 löpare).

{DCBAF13B-6CD2-4F08-8903-018CF561AA3C}-4F08

Malmömilen var ett mycket trevligt arrangemang i en stad som jag verkligen trivs utmärkt i! I och med denna upplaga så har loppet bara funnits i tre år, men ändå vuxit sig så stort. Jag hörde att det ryktas om ett mål att nå totalt 10.000 löpare (spritt även över barnlopp) nästa år och det ser jag verkligen inte som en omöjlighet. Det var ett behagligt väder för publiken och det var väldigt fin uppslutning. På flera platser under loppet hade de musikunderhållning, och vissa delar var det tjockt av publik. Det var kort sagt en minivariant av Göteborgsvarvet med en härlig inramning. Jag är inte den som brukar ta in så mycket av omgivningen då jag ofta ”går in i mig själv” när jag springer, men jag är övertygad om att det omedvetet ger väldigt mycket, och när det är som bäst tryck så går det inte att undgå, trots mig egna bubbla! 🙂

Banan var väldigt flack och det gav goda förutsättningar för snabba tider. Men är det några negativa saker som kan omnämnas så är det att den är vindkänslig, och en dag som denna när det blåste väldigt mycket så påverkade det givetvis tiderna. Jag tycker även att det var många tvära svängar där man tappade tempo och tid. Slutligen så var den en del kullersten som jag inte är van att springa på. Jag tror dock inte att det påverkade tiden, utan snarare att det sliter lite mer på kroppen för mig som är ovan vid underlaget. Om det vore ett maraton skulle det sannolikt få effekt. Även om det alltså var en del faktorer som påverkade tiderna negativt så ser jag ändå Malmömilen som en snabb bana.

Som jag har varit inne på tidigare så är det svårt att springa det optimala 10km-loppet eftersom man måste våga vara offensiv. Nu är jag på rätt väg och känner att jag är nära min nuvarande kapacitet. Nu väntar en halvmara i Båstad härnäst och sedan Ölands Marathon i slutet av juli, så det kommer dröja tills nästa milslopp. Men om det blir några fler 10km-lopp i höst så hoppas jag kunna fortsätta på den inslagna vägen och nå nya drömgränsen på 36 minuter!

Avslutningsvis så vill jag rikta en hälsning till två herrar som kom fram och växlande några ord med mig innan starten. Jag visste om att vi alla tre skulle springa loppet och förhoppningen var att vi skulle stöta på varandra, vilket vi alltså gjorde. Det var riktigt kul att träffa er och jag hoppas att vi ses framöver igen! Vi löpare är ett väldigt trevligt folkslag… 😉

2 thoughts on “Malmömilen 2013

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *