Potentiell tidsvinst i Berlin Marathon i jämförelse med Stockholm Marathon

Nu har jag gjort något riktigt nördigt!

Jag har jämfört tider på löpare som sprungit både Stockholm och Berlin Marathon under 2016. Berlin ska nämligen vara ett snabbare lopp och då jag nyligen sprang Stockholm Marathon så vill jag utifrån det utfallet få en bild av vad jag hade kunnat förvänta mig för eventuell tidsvinst om det varit Berlin istället.

Visst är det nördigt? 🙂

Absolut! Men vad gör man inte för att få en bättre bild av mitt nuläge. För om jag ska greja 2.40 i Berlin så måste jag ha precis allt med mig, och då menar jag ALLT! Tidsvinsten i att Berlin ska vara en flackare och snabbare mara är därmed en välkommen och betydande faktor.

För er som bara vill läsa en slutsats så kan ni scrolla ner till just ”Slutsats”.

För ser som vill ha alla detaljer, så varsågod:

Jag utgick alltså från 2016 års resultat i Stockholm och Berlin. Jag tog först fram en lista sorterad på sluttid över alla svenska män som sprang i Berlin. Uppifrån och ner började jag sedan söka på deras namn i resultaten för Stockholm Marathon 2016 för att se om de sprang även detta lopp, och vid träff så noterade jag deras tider. De som endast sprang Berlin och inte hade något sluttid från Stockholm rensade jag således bort, så jag bara fick en lista på löpare som hade en tid noterad i båda loppen. Jag fick ihop 38st löpare innan jag kände att det räckte.

Rådata blev enligt följande:

Rangordning Placering Berlin Sluttid Berlin Sluttid Stockholm Differens Tid Differens %
1 123 02:33:00 02:35:13 00:02:13 1,43%
2 136 02:34:02 02:34:46 00:00:44 0,47%
3 347 02:42:57 02:41:49 -00:01:08 -0,70%
4 396 02:44:19 02:47:09 00:02:50 1,70%
5 505 02:47:00 02:50:53 00:03:53 2,27%
6 707 02:50:47 02:53:15 00:02:28 1,42%
7 718 02:50:52 03:04:18 00:13:26 7,29%
8 843 02:53:18 02:57:11 00:03:53 2,19%
9 874 02:53:55 02:59:41 00:05:46 3,21%
10 946 02:54:52 02:59:43 00:04:51 2,70%
11 1086 02:56:44 03:06:54 00:10:10 5,44%
12 1113 02:57:05 03:01:46 00:04:41 2,58%
13 1228 02:58:02 02:59:48 00:01:46 0,98%
14 1276 02:58:20 03:20:54 00:22:34 11,23%
15 1486 02:59:41 03:12:47 00:13:06 6,80%
16 1683 03:02:02 03:06:32 00:04:30 2,41%
17 1708 03:02:25 02:54:19 -00:08:06 -4,65%
18 1765 03:03:14 02:55:27 -00:07:47 -4,44%
19 1795 03:03:39 03:06:28 00:02:49 1,51%
20 1876 03:04:33 03:15:56 00:11:23 5,81%
21 2012 03:05:59 03:13:23 00:07:24 3,83%
22 2148 03:07:18 03:24:16 00:16:58 8,31%
23 2206 03:07:53 03:20:41 00:12:48 6,38%
24 2288 03:08:34 03:10:13 00:01:39 0,87%
25 2423 03:09:37 03:14:47 00:05:10 2,65%
26 2587 03:10:57 03:13:03 00:02:06 1,09%
27 2591 03:10:58 03:16:13 00:05:15 2,68%
28 2629 03:11:15 03:22:21 00:11:06 5,49%
29 2636 03:11:17 03:17:16 00:05:59 3,03%
30 2641 03:11:19 03:12:14 00:00:55 0,48%
31 2643 03:11:19 03:12:46 00:01:27 0,75%
32 2849 03:12:49 03:19:13 00:06:24 3,21%
33 3162 03:14:44 03:16:30 00:01:46 0,90%
34 3331 03:15:59 03:44:38 00:28:39 12,75%
35 3470 03:17:03 03:25:42 00:08:39 4,21%
36 3989 03:20:33 03:27:43 00:07:10 3,45%
37 4086 03:21:12 03:28:08 00:06:56 3,33%
38 4130 03:21:27 03:25:56 00:04:29 2,18%

Det första man bevisligen kunde utläsa av denna rådata är att Berlin Marathon verkligen ÄR en snabbare mara! Jag hade inte förväntat mig något annat men det är ändå intressant att se att 35 av 38 löparna i urvalet (92%) sprang snabbare i Berlin! Med andra ord har jag sannolikt en del tid att hämta, frågan är hur mycket?

Av all denna information skapade jag ett diagram som tydligare illustrerar att det finns en påtaglig skillnad.

Av förklarliga skäl så skiljer sig tidsdifferensen en hel del mellan de olika löparna och det finns många möjliga faktorer. En stor tidsdifferens har givetvis inte enbart med skillnaden på loppen att göra, utan kan bero på många olika saker som betydligt bättre förberedelser/form i Berlin kontra Stockholm. Löparna med mindre tidsdifferens skulle däremot kunna vara en mer rimlig jämförelse där loppen/banprofilen i sig har betydande inverkan i tidsvinsten.

Jag har även valt att lägga in trendlinjer (kallad linjär sluttid i datagrammet) som jämnar ut dessa fluktuationer och ger en tydligare bild av att det är en skillnad.

Utöver ett diagram så har jag tagit fram medelvärde, median, min- och maxvärde. Dessa finns angivna i olika grupperingar där placeringen innebär den interna rangordning i det urval jag hade. Det har således inte med någon placering i Berlin att göra och de svenska löpare som endast sprang Berlin är också exkluderade som jag tidigare nämnde.

Plac 1-10 Plac 11-20 Plac 21-30 Plac 31-38 Totalt
Medel 2,20% 2,77% 3,48% 3,85% 3,03%
Median 1,94% 2,49% 2,85% 3,27% 2,61%
Min -0,70% -4,65% 0,48% 0,75% -4,65%
Max 7,29% 11,23% 8,31% 12,75% 12,75%

Totalt sett över dessa 38 löpare är det med andra ord en förbättring med 3,03% i snitt. Men eftersom variationerna kan vara väldigt stora så tror jag medianvärdet på 2,61% är mer rättvisande som ett form av medelvärde. Dessa värden är dock inga värden som jag tänkte applicera på mig. Anledningen till detta beror på att desto sämre sluttiderna i Berlin blir, desto större procentuell tidsvinst verkar det bli, vilket drar upp median-/medelvärdet. Logiskt sett så borde det ha varit ungefär samma procentuella utveckling bland löparna oavsett hur snabbt de springer. Anledningen till att de långsammare löparna uppenbarligen verkar få en ännu större procentuell tidsvinst kan bero på flera saker, men min spekulation är att de snabbare löparna är i bättre form året runt och gör mer jämna och likvärdiga prestationer. De som springer på lite sämre tider har sannolikt en större variation i sina resultat, och kanske även har större fokus/satsning på ett specifikt maraton där Berlin kan ses som ett troligt alternativ.

Eftersom jag ska försöka springa under 2.40 så bör jag således undvika det totala medelvärdet och istället utgå från första grupperingen (Plac 1-10) där det finns löpare med liknande sluttid som jag ska försöka på, och då är det ca 2% förbättringspotential som jag kan utgå från.

Innan jag applicerar det på min sluttid från Stockholm så analyserade jag resultaten omvänt. Ovan genomgångna analys var gjord utifrån en rangordning av sluttiden i Berlin, men nu har jag istället utgått från sluttiden i Stockholm och rangordnat alla löpare som sprang under 2.50. Det blev totalt 12 löpare:

Sluttid Stockholm Sluttid Berlin Differens Tid Differens %
02:34:46 02:34:02 00:00:44 0,47%
02:35:13 02:33:00 00:02:13 1,43%
02:41:49 02:42:57 -00:01:08 -0,70%
02:47:09 02:44:19 00:02:50 1,70%
02:50:53 02:47:00 00:03:53 2,27%
02:53:15 02:50:47 00:02:28 1,42%
02:54:19 03:02:25 -00:08:06 -4,65%
02:55:27 03:03:14 -00:07:47 -4,44%
02:57:11 02:53:18 00:03:53 2,19%
02:59:41 02:53:55 00:05:46 3,21%
02:59:43 02:54:52 00:04:51 2,70%
02:59:48 02:58:02 00:01:46 0,98%

Det är fortfarande endast löpare/resultat från min tidigare rådata men det är inte troligt att jag missat någon som sprang under 2.50 i Stockholm och som även genomförde Berlin. Detta med tanke på att jag kontrollerade alla sluttider till och med 3.22 i Berlin och det är inte rimligt att en löpare som sprang så snabbt som under 2.50 i Stockholm skulle ha sprungit sämre än 3.22 i Berlin. Om det skulle ha hänt så bör det ha funnits en uppenbar förklaring till detta och då hade det resultatet ändå inte varit relevant.

Medelvärde, median, max- och minvärde blev enligt följande:

Medel 0,55%
Median 1,43%
Min -4,65%
Max 3,21%

Utifrån detta skulle tidsvinsten bli lägre med ett medelvärde så lågt som 0,55%. Om man snabbt analyserar detta närmre så är det två löpare som ”sticker ut” då de sprang klart mycket sämre i Berlin än i Stockholm (ca 8min i båda fall) vilket normalt inte får anses som logiskt. Löpare som gör 2.55 i Stockholm ska normalt göra en bit under 3.00 även i Berlin. Medelvärdet känns med andra ord inte pålitligt utan medianvärdet på 1,43% bör ge en mer rättvisande bild. Om man hade exkluderat dessa två tider helt så skulle medelvärdet stiga till ca 1,80% vilket kanske får ses som ännu mer trovärdigt och närmar sig de 2% som jag fick fram tidigare.

Slutsats:

Efter att analyserat och jämfört tider åt båda håll så blev min förbättringspotential ca 2% om man utgick från tiderna i Berlin, och omvänt från Stockholm (löpare under 2.50) blev motsvarande siffra ca 1,80% (med två resultat exkluderade som får ses som avvikande). Om vi nu utgår från att det är ca 2% som jag har att hämta enbart på att Berlin Marathon är ett snabbare lopp så kan vi nu applicera den procentsatsen på min tid från Stockholm i år för att se vad den tiden skulle motsvara i Berlin.

Jag sprang på 2:48:37 i Stockholm och 2% skulle då innebära en tidsvinst på 03:22. Det skulle i sin tur ge en sluttid i Berlin på 2:45:15.

Med andra ord; baserat på min prestation i Stockholm så skulle den sluttiden uppskattningsvis ha inneburit en tid kring 2:45:15 om det hade varit i Berlin. Om jag då ska springa under 2.40 i Berlin i september så är det drygt 5 minuter kvar som behöver kapas…

Frågan är vad jag kan hitta för fler sätt att simulera tidsvinster utan att behöva göra något!? 🙂 haha

Skämt åsido, en viss tidsbesparing kan jag rimligen förvänta mig i Berlin enbart genom att det är ett snabbare lopp.

OBS! Det finns givetvis väderförutsättningar att ta hänsyn till och som kan rubba denna typ av jämförelse helt, och således utesluta en trolig tidsvinst.

1 thought on “Potentiell tidsvinst i Berlin Marathon i jämförelse med Stockholm Marathon

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *