Sällan ”Ett med naturen”

Det är väldigt sällan som jag springer i skog/terräng. Den största och givna anledningen är att jag har begränsade möjligheter i mitt närområde. Vi har ett ”spår” (kan inte kalla det slinga) på knappt 1,5km alldeles intill vårt bostadsområde (återkommer till den), men i övrigt är det sparsamt. Vill jag ha den riktiga naturupplevelsen så har jag 20-25min till Åkulla Bokskogar där det är fantastiskt vackert och finns oändliga möjligheter, men det är för långt att åka i mitt tycke så det blir endast ett fåtal gånger per år.

Jag vet en del löpare som efter att ha övergått till terränglöpning har blivit helt inbitna. Jag kan verkligen se det framför mig då naturen tillför en ny dimension och upplevelse. Det är ingen överraskning att trail-loppen blir allt fler och befintliga lopp växer i antal deltagare. Jag tycker själv det är mycket trevligt de tillfällen som jag exempelvis springer ett längre pass ute i Åkulla, men jag trivs ändå bra som en klassisk ”asfaltslöpare” med så plant underlag som möjligt… haha

De gånger jag väljer att springa i naturen så är det (utöver Åkulla någon gång per år) främst det 1,5km-spår jag nämnde inledningsvis. Frånsett att det gärna hade fått varit längre så man slipper nöta varv, så är det för tuff för att det ska bli ett förekommande inslag. Min kvalitetsträning förlägger jag uteslutande på så plant underlag som möjligt (dock sällan löparbanor) så det är de lätta distanspassen jag hade kunnat tänka mig att springa i skogen, men då är detta spår för krävande. Även om jag drar ner på tempot rejält så blir det aldrig riktigt ”lätt” då det är ganska många höjdmeter på kort sträcka. Det är dessutom inte så stor del som är flack och de delar som lyckas kvala in där är istället av varierat underlag med mycket sten och rötter, så då får man vara uppmärksam var man sätter ner foten. Med andra ord är det 1,5km som kräver både styrka och mycket teknisk löpning.

 

 

Jag har för övrigt hört rykten om att det alpina landslaget har huserat här för en herrans massa år sedan. De skulle förlägga ett träningsläger i Varberg och ville ha möjligheten att träna i kuperad miljö, varpå de blev rekommenderade hit. En som ska ha varit aktiv på den tiden är självaste Ingemar Stenmark!

Om detta stämmer låter jag vara osagt, men kanske springer jag i spåret av en av landets genom tiderna största idrottare…

Som han själv skulle ha sagt, ”De ä bar å spring!” 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *