Skärpning!

Med dagen inräknad så har jag varit kass i en vecka nu. Det känns visserligen som det är på väg över men jag är fortfarande lite förkyld. Sedan loppet i Helsingborg förra helgen så har det varit inställd träning ända fram till igår, fredag. Även om jag fortsatt inte är hundra så är det värsta över så jag måste försöka väcka liv i kroppen. 8km lätt distans avverkades och det kändes okej. Orken fanns där trots att inte luftvägarna är helt fria. Idag är tanken att testa ytterligare ett lätt distanspass kring 10-12km. Om det känns okej så bör jag äntligen vara på gång igen så att jag kan gå på träningen fullt ut i nästa vecka.

När jag är sjuk så är jag bedrövligt dålig på att hålla humöret uppe. Eftersom jag hann springa loppet i Helsingborg så har jag tagit det bättre än normalt, men jag är mästare på att låta allt fallera när jag ändå inte kan träna. Så fort jag är kass så skiter jag i det mesta, som till exempel kosten. Det har blivit pizza, pommes, kakor, bakelser, godis med mera. Allt som jag vanligtvis är duktig på att hålla mig ifrån till väldigt begränsade mängder. Igår tryckte jag nästan i mig ett helt paket med Singoalla-kex. Ett HELT paket! Inget ont om Biggest Looser, men känslan därefter var nästan som att jag stod och väntade på invägningen. Jag mår varken bra fysiskt eller psykiskt av att inte sköta kosten även under sjukdom, men på något sätt så hamnar jag ändå i fällan.

När jag är frisk och träningen flyter på så är det så enkelt att sköta kosten på ett bra sätt. Dels så faller jag in i mina rutiner och i en bra rytm, med mat och träning på ungefärligt fasta tider. Sedan minskar även tiden till att gå att känna sug efter något ”gott”. I och med träningen så känner jag mig också friskare och nyttigare vilket gör det lättare att sätta stopp.

Jag måste verkligen bättra mig och se till att sköta kosten på precis samma sätt vid sjukdom som i friskt tillstånd. Nästa gång är det dags att ta den kampen, annars finns risken att jag förvandlas ifrån en löpare till ett Singoalla-kex!

kex-med-kaffe

På Göteborgs Kex hemsida (producent av Singoalla) kan man läsa följande:
”Alla gillar Gofika! Vad vore livet utan fika? Betydligt tråkigare, om du frågar vilken svensk som helst.”

En fika emellanåt är inte fel men personligen så skulle jag hellre byta ut fikan mot löpning.

”Alla gillar Löpning! Vad vore livet utan löpning? Betydligt tråkigare, om du frågar vilken svensk som helst.”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *