Åkesons Tänk

Höften börjar kännas bättre men det finns fortfarande skavanker lite här och där. Eftersom det mesta brukar kretsa och härledas till ryggen (som jag haft problem med tidigare) så gick jag till en kiropraktor i fredags. Han arbetade igenom ryggen och masserade upp den stelheten som fanns. Han kände att det fanns en del stumma punkter så det gjorde gott! Innan jag gick därifrån så avslutade han med att ”-Om jag skulle springa under morgondagen (läs idag) så skulle det vara kort distans”. ”-Självklart” svarade jag! Han verkar uppenbarligen känna mig så väl att han förstod att jag skulle ge mig ut och löpa. Men tyvärr kunde jag inte hålla mitt ord då det blev ett långpass på 25km idag! Idiotiskt kan man tycka då man bör lyssna på en expert. Men ibland är den inre viljan starkare än förnuftet..

Hur som helst så gick löpningen fintfint! Det ger väl sig imorgon om jag vaknar upp utan rygg. Kiropraktorn heter för övrigt Jonas. Jonas heter även målaren som vi har hemma i den nya bostaden. Jonas heter också den Ikea-säljare som ska hjälpa oss med ett nytt kök. Jonas verkar helt klart vara inne just nu. Det kanske kan bli årets namn 2014? 😉

Tidigare i veckan kom ett nytt nummer av Runners World. Det är ett par skribenter som skiver mycket intressanta spalter och där Claes Åkeson (även tidigare chefredaktör) är en utav dem. Hans avsnitt heter ”Åkesons Tänk” och där kunde man bland annat läsa följande:

Jag imponeras stort av alla som är hängivna löpningen just på det här sättet. Människor som är ljusår från ett olympiskt spel, men som ändå tränar som om de vore aktuella för ett sådant. Det finns många motionärer som är seriösa. Många som avsätter mycket tid, svett och engagemang för att inte bara må bra, utan också för att bli bättre. Det gillar jag. Det är människor som gör en enorm uppoffring för något de tror på och brinner för. Många tränar i princip på samma sätt som eliten. Den främsta drivkraften är lusten att pressa sig och lusten att se hur bra, det vill säga hur fort man kan springa.

Hur kan man inte låta sig imponeras av sådana människor? Jag tycker att alla borde få medalj för allt jobb de lägger ner. Ekonomiskt stöd är nämligen inte aktuellt…

Somliga tycker att hängivenheten går till överdrift. ”Va, springer du så mycket? Va, tränar du två pass om dagen? Va, sprang du 27 kilometer i snöstorm? Va, springer du på julafton?” Många människor förstår inte vad vi löpare håller på med och ställer ständigt en massa frågor. Den ständigt återkommande frågan lyder förstås: varför?

Ja, varför? I det här läget är Ingemar Stenmarks klassiska citat alltid lika högaktuellt. ”Det går inte att förklara något för någon som inte begriper!”

Det var riktigt bra skrivit och jag placerar mig själv som en i den målgruppen han skriver om. Om jag hade haft en tanke på det klassiska citatet (har nämligen hört det tidigare) så skulle jag haft användning för det vid ett par tillfällen. Men nu ska jag förhoppningsvis lägga det på minnet, för frågan ”varför” brukar dyka upp när man minst anar det.. haha

6 reaktioner på ”Åkesons Tänk

  1. Åkesson är grym! synd att han slutade som chefredaktör…har gått utför med RW sedan dess tycker jag…tycker de andra krönikorna mest är skit…möjligtvis EF som man kan läsa också.

    1. Hej! Ja Åkeson skriver mycket bra! Även Rune Larsson gillar jag emellanåt. Håller med om att det tyvärr har blivit sämre sedan Åkeson lämnat, samtidigt som jag tror att man höjer kraven på tidningen. Det är synd att det är så mycket riktat mot nybörjare.

  2. Den här gången håller jag faktiskt inte med :-). Jag tycker inte att Åkessons krönikor är särskilt bra skrivna även om undantag förekommer. Hur kan han exempelvis hävda att många motionärer tränar i princip på samma sätt som eliten? Såvitt jag vet har han inte själv tränat på elitnivå så det blir lite svårt att ta ett sådant påstående på allvar. Förövrigt håller jag med att det är synd att tidningen till så stor del riktar sig mot nybörjare :-).

    1. Tjena Micke! I det stora hela tycker jag om Åkesons krönikor, även om det finns undantag åt mostatt håll. Jag håller med dig om att det påståendet är lite diffust, men samtidigt tror jag det är en tolkningsfråga. Det lär vara extremt få motionärer som tränar som eliten, men jag tolkade det som att han menar exempelvis du och jag. Det vill säga vi tränar nästan så mycket som det är möjligt med familj, arbete etc. Vi är nästan lika seriösa i tid och engagemang som eliten utifrån våra förutsättningar. Det var åt det hållet som jag tolkade det, men det kan mycket väl vara fel 🙂 Sedan är elitnivå givetvis alltid en skillnad, det är svårt att referera till det om man aldrig varit på den nivån. I övrigt så tycker jag om Åkesons krönikor för att han kör ”hardcore-spåret” emellanåt och försöker pusha fler att satsa.

  3. Jo det handlar om en tolkningsfråga det tror jag med, och jag håller med i din analys, du och jag tränar ju så hårt vi kan utifrån våra förutsättningar på det sättet så påminnner våran träning om elitens träning :-). För några nummer sedan skrev Åkesson om medeldistans och att han tyckte att vi medeldistansare ”gjorde” något som var nog så tufft ^^. Då sträckte jag allt lite på mig 😉 hahaha :-).

    1. Haha, ja det inlägget minns jag faktiskt. Medeldistans är grymt tufft! Mjölksyra så att det räcker till och blir över.. hehe

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *