Årskrönika 2012

Årskrönika 2012

Ett mycket lyckat löparår går mot sitt slut och jag ska göra en summering över vad som har hänt. 2012 är ett år som jag äntligen fick hålla mig skadefri till stora delar. Under året har jag därför kunnat hålla en kontinuitet i träningen som jag aldrig tidigare kunnat hålla, och det har givetvis gett resultat.

Jag gick in i året med två maraton i bagaget, och mer erfarenhet av långdistanslöpning. Årets stora mål var att springa en mara under 3.10 och Stockholm Marathon och Oslo Marathon var tävlingarna där detta skulle ske. I Stockholm så var tanken att jag skulle ta 3.15 och sedan springa under 3.10 i Oslo, men det blev bra mycket bättre än så.

Tävlingsmässigt så inledde jag precis likt föregående år med Kungsbackaloppet (21,1km) och satte nytt PB på en mycket behaglig resa. Redan veckan efter så stod jag på startlinjen igen, men denna gång var det 10km. Denna distans var första gången jag sprang och jag hade förhoppning om en tid under 40min. Jag nådde inte riktigt fram men ett resultat på strax under 41 minuter var godkänt på en tuff bansträckning.

Två veckor senare, den 12:e maj, var det dags för årets tredje tävling och denna gång blev det debut i Göteborgsvarvet. Ett otroligt stort och välplanerat arrangemang där jag i en bra startposition fick korsa mållinjen på 1:28:51, som blev ännu ett nytt PB på halvmaradistansen. Det blev sedan ingen mer halvmara under året, men tiden gjorde att jag klarade målet som var under 1.30.

Efter Sveriges näst största stad förflyttades fokus mot Sveriges största stad och årets första marathon. Som tidigare nämnt så hade jag fått hålla mig skadefri och var mycket mer förberedd på årets utmaning i jämförelse med föregående år. Jag åkte upp med Marathonexpressen, det vill säga tåg Göteborg-Stockholm på morgonen. Jag var lagom laddad och hade en bra känsla i kroppen. Men väl uppe i Stockholm så hände det som på förhand var aviserat att hända, nämligen ett grymt dåligt väder. Jag visste att det kunde blir kasst, men inte så kasst, och min packning var inte alls förberedd på detta. Bara ett par plusgrader, blåst och kallt regn, och detta den 2:a juni!! Vädret var det sämsta under loppets historia och min positiva känsla var nedkyld till en orolig känsla och ett hopp om att ta mig i mål, snarare än att springa på den tid jag tidigare satt upp.

Väntan vid starten var en enda lång nedkylning men när vi släpptes iväg så kom jag iväg väldigt bra. I början kollade jag aldrig vad jag hade för kilometertider utan fokuserade på att hitta rätt känsla. En bit in i loppet förstod jag sedan att jag höll bra tempo och trots vädret så hade jag gott om energi. Hela loppet blev oerhört lyckat och jag kom lycklig i mål på en tid på 3:07:28! Jag hade därmed redan klarat årets mål även på maratondistansen och det var mycket kvar att se fram emot.

Sthlm 2012 - 4

Sex veckor efter Stockholm så bar det av till Stockholm ännu en gång, denna gång för att springa Jubileumsloppet då det var 100 år sedan Stockholm hade de olympiska spelen. Syftet med detta lopp var en härlig upplevelse istället för att nå en viss tid. Eftersom jag hade en längre sjukdomsperiod kort inpå resan så stärktes det syftet ytterligare då jag tidsmässigt inte hade kunnat göra mig själv rättvisa. Jag tog mig i mål på en medioker tid men jag njöt av en häftig upplevelse och fick sprungit ett lopp som aldrig mer kommer igen.

Jubileumsmarathon efter loppet

Efter Stockholm så gick jag in i en träningsperiod med blick emot Oslo. Men dessförinnan så var det dags för mitt andra 10km lopp och denna gång var det debut i Midnattsloppet. Med tanke på den sena starten så var det speciellt med en hel dags väntan och uppladdning. Eftersom Oslo var nästa stora mål så tränade jag på som vanligt under veckan och avvek aldrig ifrån schemat för att göra en formtoppning. Jag kände mig därför inte särskilt stark men när det väl var dags för start så piggnade kroppen till och det blev en ny godkänd tid på milen. Inte heller denna gång nådde jag under 40 minuter men det blev i alla fall ett nytt PB och jag kröp ännu närmre drömgränsen!

Med sex avverkade tävlingar så var det bara en kvar, och det var givetvis Oslo Marathon. Det var en tävling där jag hade stora förhoppningar om ett riktigt bra resultat. Dessvärre så blev jag drabbad av en förkylning några dagar innan start som satt i även under tävlingsdagen. Som tur var så hade den inte brutit ut värre än att jag kände mig relativt stark i kroppen, dock fick jag skruva ned förväntningarna lite. Eftersom jag redan hade klarat årets mål på maratondistansen så var det ett nytt PB som jag for efter, och en tid under 3 timmar var drömmen. Jag hängde med riktigt bra den första halvan av loppet och hade marginal för att klara den gränsen. Men efter ca 27-28km så började jag att tappa och förkylningen tog troligtvis ut sin rätt. Kroppen svarade inte alls som tidigare och resterande del av loppet blev en lång kamp för att ta mig i mål. Trots att jag kände mig hur långsam som helst så höll jag ändå ihop det dugligt och kom i mål på drygt 3.03, vilket blev ett nytt PB och dessutom med marginal. Efteråt kunde jag därför summera det som en fin insats!

Bild Oslo Maraton 2012

Den utveckling som jag har haft har gett mig ännu mer motivation till att pressa mina tider ytterligare. För att försöka nå så bra tider som möjligt så tog jag under hösten beslutet (med godkännande ifrån min sambo :)), att göra en ännu större satsning. Möjligheten till ett samarbete med landslagstränaren Ulf Friberg dök nämligen upp och det lockade oerhört mycket. Sedan dess har jag haft hjälp utav honom i två månader och det har hittills gått över förväntan. Det märks på många olika sätt att han är oerhört professionell, och med hans hjälp är jag övertygad om att ta min löpning till nya nivåer.

I samband med hjälp med träningen så har jag även ökat min träningsdos med antalet träningsdagar, pass, och därmed löpmängd. Jag ligger idag på 6-7 pass i veckan fördelat på 6 dagar, och har de sista veckorna av året snittat ca 9 mil i veckan.

Utöver löpningen så var 2012 ett speciellt år på ett annat sätt som sätter löpningen i skymundan (för övrigt en av få saker som kan göra det ;))! Ni som har läst bloggen mer frekvent kan troligen ana vad detta är. Det är nämligen året då jag blev pappa för första gången till en underbar dotter vid namn Alicia. Det skedde redan i januari så hon har följt med mig på hela resan och har varit en härlig energikälla!

Jubileumsmarathon 2012 - Alicia har hand om medaljen

När vi snart kliver in i 2013 så har jag alltså med mig ett väl genomfört år och goda förutsättningar för att fortsätta utvecklas och göra ett ännu bättre år!!

2 reaktioner på ”Årskrönika 2012

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *