Besök hos ortopeden

idag har jag besökt ortopeden och jag får sammanfatta det med en lättnad. I alla fall hur det känns nu!

Det var inte hälsporre, och verkar heller inte vara någon stressfraktur. So far so good! Det som istället verkar vara problemet (och som säkert varit anledningen även till mina tidigare problem) är att jag pronerar för mycket med högerfoten. Det i sin tur har troligen lett till att höftpartit är snedvridet och att det till slut har gjort att jag har en nivå-/längdskillnad mellan benen. Det högra benet är lite längre än det vänstra i och med vridningen i höften och det gör att jag på något sätt kompenserar det i löpningen. Jag har inte märkt av det så det är något jag gör omedvetet och med stor mängd av löpning så är det inte konstigt om det till slut genererar i slitage. Det är alltså pronation i högerfoten som troligen är orsak till problemen i vänsterfoten! Precis som att högerns tidigare frammarsch i politiken ställer till det för vänstern. Det finns många liknelser.. 🙂

De såg tydligt en nivåskillnad och endast genom enkel stretch fick jag rätat ut det så jag fick balans i höften igen. Men tyvärr är det nog inte så lätt att bli kvitt problemen även om det genast kändes lite bättre! Jag kommer att få fortsätta vara noga med stretch och jag fick även några rekommenderade övningar för vader och fötter.

Den stretchövning som var viktigast och som jag inte har använt mig utav tidigare är nedan. (Tack du på bilden för att du omedvetet ställer upp för att visa :))

Jag ska även dit om en vecka igen och fixa iläggssulor. Jag är inte direkt förtjust i specialsulor då det har ställt till det för mig förut. Även då skaffade jag sulor för att undvika pronation. Men problemet var att jag fick sulor till ett par skor som även dessa förhindrade pronation. Det blev således kaka på kaka och allt förvärrades! Jag är mer intresserad av att förändra mitt löpsteg än att bli beroende av specialutrustning. Men denna gång kändes de mer pålitliga (en annan ortoped dessutom) och vi diskuterade noga hur jag känt förut. Och denna gång är det inte större uppbyggda sulor utan mindre, tunnare som ska kunna användas i alla neutrala skor. De rekommenderade dessutom att jag använder dem emellanåt för att avlasta istället för att använda dem pass efter pass.

Slutsatsen av ovan är alltså att jag inte alls vet i dagsläget hur snart jag kan börja löpa igen. Kanske redan imorgon, kanske om ett par dagar, veckor, eller ännu längre om det inte vill sig väl. Men det känns lite bättre i förhållande till igår och jag hoppas att stretch, styrka och sulor (emellanåt ;)) ska göra susen. Känns det bättre imorgon så kanske jag känner lite på löpningen igen.

Om jag inte har ont lär det troligen inte förvärras, utan jag ska vara försiktig om det gör ont så jag inte hamnar i ett ont hjul med inflammation eller dylikt som följd. Vila är det som man normalt får höra men det nämde de faktiskt inte. De kanske förstod att jag inte har tid att vila? Det kommer jag ha tid med senare i livet.. 🙂

Jag måste avslutningsvis nämna att det var suverän personal hos ortopeden. Nu har jag inte blivit kvitt mina problem och man kan väl inte säkert säga att de har funnit orsaken. Men de var väldigt trevliga, lyssnade och kändes mycket professionella. Jag blev mycket nöjd som patient. Om ni själva letar efter en ortoped kan jag rekommendera dem. De finns lite överallt i landet och jag gick till Varbergsavdelningen (http://www.teamolmed.se/).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *