Resultatutveckling över Stockholm Marathon – Del 3 Kvinnor

När vi nu har analyserat utvecklingen för män så tar vi nästa steg och tittar på kvinnornas utveckling. Eftersom det var så få startande kvinnor i början så har jag även tagit med topp-10 tiderna. Första året var det till exemepel inte 100 starande.

Om vi sedan tittar på snittiderna så ser det ut enligt följande.

Observera att det inte var 100 startande 1979. Så där var det nästkommande tio år som analyserades.

Och gör vi det sedan ännu mer lättöverskådligt i ett linjediagram så ser det ut på följande sätt:

Om vi börjar med att titta på segertiden så har det hänt väldigt lite. De förta tio åren är nästintill samma som föregående tio år. Snittet har blivit lite bättre men då skan man tänka på att första segertiden 1979 var den klart sämsta. Om vi skulle skippat det året så hade snittiden på de första tio åren faktiskt varit bättre.

När det gäller topp-10 och topp-100 så är det större skillnad och till skillnad från männen så går utvecklingen på damsidan framåt. Topp-100 ger kanske ett missvisande resultat då det var så få kvinnor som sprang de första åren. Topp-10 listan bör vara lite mer rättvis och även här har tidsutvecklingen alltså gått framåt.

Antalet deltagare på den kvinninga sidan har ökat rejält och i takt med detta så har det kommit in fler duktiga löpare. Jag tror att intresset för marathon har ökat väldigt mycket på den kvinnliga sidan samt vetenskapen att kvinnorna är lika kapabla till att springa marathon som männen.

2 reaktioner på ”Resultatutveckling över Stockholm Marathon – Del 3 Kvinnor

  1. Hei,
    takk interessant info!
    Må bare komme med litt Norge-skryt: Topp-tiden fra 1988 tilhører selvsagt Grete Waitz 🙂
    Jeg tror bredden i toppen er større blant de nordiske kvinnene nå enn før, men store internasjonale løpere som Ingrid Kristiansen og Grete Waitz mangler i våre dager.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *