Vägrar ge med sig!

Det har nu gått drygt fyra månader utan löpning och det börjar bli trist att inte kunna få göra ett positivt inlägg, men tyvärr är verkligheten sådan ibland.

Jag kan tyvärr inte känna någon förbättring överhuvudtaget så efter kontakt med ortopeden så fick jag tillåtelse att göra en ny röntgen i början av veckan för att följa utvecklingen. Jag stressade fram ett snabbt svar innan påskledigheten och mycket riktigt så stämde min känsla. Det hade inte hänt ett skit… Det positiva var väl egentligen att det inte hade blivit värre, området där svullnaden sitter är precis lika stort som tidigare.

Min frånvaro från löpning har inte varit så svår som jag hade förutspått. När man får vetskap om att det krävs ett längre uppehåll så är det nog lättare att acceptera. Jag har vid ett antal tillfällen sagt att en förkylningsfrånvaro på en vecka kan vara värre. Troligen för att det ofta kommer mitt under en bra tränings- eller tävlingsperiod och att man aldrig kan vara förberedd. Nu visste man som sagt på något sätt vad som gällde och har förmodligen anpassat sig utefter det.

Min frustration ligger nu därför inte i löpningen, utan i vardagslivet. Om jag ska vara ärlig så struntar jag helt i löpningen för tillfället. Just nu har den ingen betydelse alls. Det som tynger mig är den smärta och stelhet som aldrig vill ge med sig. Jag känner mig som en gammal gubbe när jag ska leka med mina barn. Påpassligt gillar dottern att leka doktor så där är jag en förträfflig patient med ryggont! haha

Jag har under de senaste fyra dagarna undvikit Ipren och liknande vilket gjort att jag har haft väldigt svårt att sova på nätterna då jag vaknar i vissa positioner. Men jag vill testa detta under en period för att kunna känna efter när smärtan är som värst. Jag hoppas att det ska leda till att jag undviker positioner/ställningar som smärtar som jag annars inte hade känt. Förhoppningsvis får då kroppen möjlighet till bättre återhämtning!

Som jag tidigare har nämnt så har jag testat olika behandlingar (massage, laser, stötvåg) för att påskynda återhämtningen men det har tyvärr inte hjälpt. Eftersom jag dessutom har hållit mig ifrån fysisk aktivitet (frånsett simning och promenader) som inte heller gett resultat, så är jag nu öppen för att faktiskt börja testa lätt löpning. Eftersom ingenting hänt så är jag nyfiken på att testa om muskeln kan läka bättre om den börjar aktiveras mer. Jag kommer även påbörja mer rörlighetsträning i enklare former för att få igång cirkulationen.

Med tanke på de dystra inläggen så är det nog positivt att inläggen har varit få! Nästa gång kanske blir om en månad igen och då hoppas jag innerligt på att det är åt det gladare hållet!! 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *